Underbara lördag! Max spelar fotboll och M tog med Alice på cykel dit. Här sitter jag utan en kotte i huset, känns tomt MEN skönt! Egentid hemma är man inte bortskämd med precis. Ska hämta familjen efter fotbollen och sen blir det en runda till stan. Långlördag och allt ju. Får väl se om det kan bli en promenad till tivoliparken också. Vi var där en stund igår, jag, Alice, Lucas och Linus. Alice var tokig i ankorna =)Tjöt av glädje när vi stod och tittade på dem. Toka! Lunchen igår med mina vänner från högskoletiden var toppen! Vi satt och tjatade i två timmar - kändes som om tiden stått still och som om samtalet tog vid där det slutade sist (för över ett år sedan!) Det är härligt - när allt är precis som vanligt trots att man inte träffats på ett tag. Inget konstgjort eller tillrättalagt, bara vi tre så som det var innan =) Alice var med hela tiden. Hon satt vid bordet och njöt av uppmärksamheten. Rån och ett par leksaker höll tålamodet på topp.

Blev ett annat möte också igår, ett möte med starka känslor. För vid bordet bredvid oss satte sig Mats! Han och frun (?) var ute och lunchade och hamnade bredvid oss. Underbara Mats! Han var "vår" läkare under tiden på fertilitetsteamet och under hela resans gång  innan vi  till sist fick fick vår älskade Alice. Han tog hand om mig/oss från allra första början (på uppvak när jag opererats för utomkvedshavandeskap) och sista gången vi träffade honom var dagen då Alice föddes, då han gjorde ett ultraljud strax innan snittet. Jag vågar påstå att utan Mats - ingen Alice. En underbar empatisk och medmänsklig läkare. Vi kan aldrig tacka han och hans kolleger tillräckligt. (På familjeliv  kan man läsa om vår bebiskamp och där heter jag mandis76). Underbart var det iallafall att se honom igår och att han fick se Alicen - resultatet av allt vårt slit. Han hälsade glatt på mig och log och vinkade åt Alice som artigt nog vinkade tillbaka =) Jag var rörd till tårar.

 
♥ Finaste finaste flickan ♥