Kusinbesök
Imorse fick Alicen och jag fikabesök. Kusin Wilma med mamma M kom hit och vi hade en trevllig fm tillsammans. Kul att vi kan ses och framförallt att kusinerna kan ses trots att m och min bror inte är tillsammans. Frukost blev det och en massa prat :) Kuligt! Efter det blev det en snabb röjning här hemma sen kände jag att jag var tvungen att komma UT. Jag och Alice tog en långpromenad i vagnen, med förhoppning om att hon skulle somna, men icke. Nu ligger hon vaken i sängen och pratar med Bovvej :) Ikväll hoppas jag på att få lite gjort i klädkammaren och så får det bli ett pass på friskis också.
Kanske ska passa på att förtydliga lite kring mitt inlägg igår angående dagis. Jag tycker definitivt inte att man är en dålig förälder om/när man lämnar sitt barn på dagis (mina egna pojkar har gått på dagis under större delen av förskoleåldern och Alice kommer också att göra det), jag tror inte heller att dagisbarn utvecklas till hemska egoistiska individer pga att de vistats på en förskola. Absolut inte. Däremot tror jag att många barn idag får alldeles för mycket stimulans, intryck och aktivering. På en förskola händer det i stort sett saker hela tiden och många barn tillbringar större delen av sin vakna tid där - jag tror att många barn skulle må mycket bättre utav mer lugn och ro. Vad jag egentligen ville ha sagt var att det finns ingen valfrihet. Jag vill att Alice ska börja på dagis först när hon är i treårsåldern. Men det finns inga alternativ. Dagmamma finns inte att tillgå, hemma kan jag inte vara med henne (fr.o.m barnets ettårsdag måste man dessutom att ta ut fem föräldradagar i veckan) och därmed tvingas Alice (och många barn med henne) in i förskolevärlden som 1,5-åring oavsett vad jag och hennes pappa vill.
Nähäpp nu ska jag fixa mellis till Lilliz. Sen är det dax att köra honom till hockeyträningen :)
Lek med kusin Wilma :)
Va söta dom är kul när dom kommer o hälsa på! Kram
mysigt med besök, synd att jag fick förhinder. men jag kommer en annan dag =). Håller med dig, barn skulle få vara hemma tills de minst är 3. En valmöjlighet skulle man som förälder trots allt ha!