Var visst en riktig skitdag på dagis idag för Alicen. Inga tårar vid lämning blev MÅNGA tårar under tiden hon var där. Hon grät och frågade efter  "hemma" och "mamma" stup i ett och ville inte alls vara kvar. Så nu vill de att hon ska komma lite extra imorgon, för att hon ska komma in i det hela bättre och så att hon blir trygg på avdelningen. Jag förstår deras resonemang, men jag hatar att lämna henne. Jag vill verkligen INTE det. Men om det nu är det som krävs för att Alice i slutändan ska må bra så har jag väl inget val. Fy fan. Det känns kan jag säga. Jag vill verkligen INTE.

När jag hämtat min stjärna på dagis kände jag bara att jag måste få vara med henne fullt ut och inte bli störd av en massa måste-göra. Vi körde inom affären, handlade lite fika och begav oss ner till Åhus. Två underbara timmar spenderades sedan vid havet. Helt ljuvligt väder och fantastiskt skönt att bara få vara.

Ja bilderna talar för sig själv:






 



 



 

Jag älskar dig min stjärna. Jag älskar dig så det ibland gör ont. Vill vara med dig varje sekund, varje minut, alltid alltid. Att lämna dig, att vara utan dig är något av det värsta jag vet.
Finaste underbara du ♥