Tack Sandra! Ja man kanske borde sluta uräkta sig ständigt, sluta upp med det dåliga samvetet och försöka fokusera på att må bra istället. Jag älskar att vara mamma till mina barn. Som mamma mår jag bra. Men jag borde kanske må lite bättre som Amanda också? Och även som Mattias kärlek.


Antar att jag måste sluta be om ursäkt. Jag menar, ingen tycker det är konstigt att mina pojkar är iväg varje år i fjällen, detta året två gånger dessutom. Eller att de förra året både var i Göteborg och Stockholm på semester. Ingen ifrågasätter att M´s yngsta grabb ska till Frankrike i två veckor på sommarlovet. Eller att den äldsta ska åka iväg med sina kompisar. Inget konstigt heller att de flög till Spaninen med mormor i två veckor för något år sedan... Eller att Lucas får åka på ett innebandyläger i en vecka för 3000:- för att han vill det. Men jag känner mig ifrågasatt om vi skulle välja att göra något på egen hand. Jag och Mattias. Vi har (wow!) varit på en liten husvagnstripp med Alice två gånger. Och jag har fått kommentarer då om att X kunde väl ändå fått åka med...  

Så är det. Som förälder i en familj med barn från olika håll tassar man ofta på tå. Man är så rädd att det ska bli fel, att saker ska uppfattas orättvist...

både inom den egna familjen och i omgivningen.

Nähä idag har jag varit i skolan en liten stund, trist att sportlovet tog slut så fort! Och även att snön är på väg bort. Jag har verkligen älskat den här vintern. Underbart! Kan inte fatta att vi redan är inne i mars nu och att våren är i antågande. Ska bli skönt med lite vår. Älskar att promenera nere vid sjön när den första vårsolen värmer! Inte bara sportlov och vinter som tar slut - även min envisa förkylning verkar vara på väg att dra sig tillbaks. Så idag blir det garanterat ett pass på friskis. MÅ BRA var det jag skulle ju.