Tisdag. Utvecklingssamtal med Lucas. Det kunde varit bättre. Lucas är snäll, social, trevlig och en fin kompis men han är fan så lat i skolan. Han tar inte skolarbetet på allvar, bryr sig varken om läxor, prov eller betyg. Att han sen har svårigheter med läsning/skrivning underlättar ju inte för honom precis. Och eftersom han har just dessa svårigheter kan jag till viss del förstå att han inte riktigt orkar. Skolan kräver inte lite av sina elever och jag tycker det är sjukt jävla galet att alla ungar i Sverige ska stöpas i samma form. Teoretiker, praktiker, elitidrottare, de stillsamma, de livliga, musiktalangerna, de verbala, de tysta... Ja alla ska inhämta kunskap på samma sätt i den svenska skolan år 2011. Hur långt har vi kommit då egentligen? Barnen ska alltid anpassas efter skolan. Tänk om det bara kunde var lite mer tvärtom? Att skolan var lite mer barnanpassad istället? Att den rymde alla former av individer och inte bara de fyrkantiga passade in? Kanske cirklarna och trianglarna också kunde få en plats? Jaja det spelar ju föga roll vad jag tycker just nu. Så hur fan får man en skoltrött årskurs åtta elev att fatta? Jag har tjajat, mutat, hotat (jodå) och vädjat. Orken tryter och jag känner att jag också är på väg att ge upp. Att det väl får lösa sig på något sätt.

Ojdå inga glada inlägg här inte. Men livet är fan inte alltid muntert.