Räknar ner
Igår var jag på processledarutbildning. Tack gode gud för att jag inte har ett jobb där jag måste sitta stilla åtta timmar vareviga dag. Utbildningen var bra, men jag kände hur det kröp i hela kroppen och jag ville bara upp, gå, göra något, vara ute. Jag måste ha världens bästa jobb. Tack för det.
Idag har det gått i ett igen. Tillbaka på jobbet bland ljuvliga barnen och en heldag där. Ikväll har jag unnat mig en stund på friskis och sprungit igen. Tyvärr gick det inte alls lika lätt idag, kan berott på att jag fick med mina jympaskor och inte löparskor men det kändes även tungt i benen. Körde en hel del intervaller idag iaf, skönt när det var avklarat.
Alice och Mattias har haft en heldag tillsammans. De har varit på badhuset och haft det mys. Skönt för Toss att M jobbar skift och att de får egna dagar tillsammans ibland. Ikväll gjorde jag något "förbjudet". Alice fick somna i vår säng med DVD´n. Ajabaja, men M var och tränade och jag hade massa göre. Aja hon får nog inga bestående men.
Tre timmar kvar på jobb - sen semester :) Längtar!
Mysig bild på sovande Alice. Tror inte heller att hon får några bestående men :)
Vissa dagar går löpningen hur lätt som helst och sen ibland känns benen som cementklumpar. Snart kan man springa ute igen. Härligt!
Kram