Jag älskar dagar som idag. Jag älskar solen, våren och barfotafötterna. Jag älskar att vara ute i vår trädgård, njuta värme, så frö och göra vårfint. Jag älskar höra Alice röst konstant, hennes frågor om allt, hennes "kära hjärtanes" kommentar när hon upptäcker att potatisen börjat komma upp. Jag älskar att ge henne utrymme, tillåtelse och upptäcka världen med henne. Det är dagar som idag som får mig att aldrig tvivla på mina beslut här i livet. Det är dagar som idag som får mig känna trygghet i det jag har och som övertygar mig om att framtiden är för oss.

Jag älskar livet.

I fredags hade vi en ljuvlig dag. Vi var på kosläpp i Önnestad, galet att det kan dra så mycket folk tyckte jag först men när korna var släppta förstod jag varför. Sjukt att se :) Vi hade kusin Esther med oss och tjejerna trivdes som fisken. Förutom kosläppet bjöds det på ponnyridning, fika, hölassåkning och annat smått o gott. När vi kom hem på em kom Leon och Carro hit och alla barnen lekte så fint tillsammans. Senare på kvällen anslöt resten av familjen Persson och vi grillade tillsammans. Ljuvlig dag.

Lördagen bestod av jobb. Efter det var det brådis till mammadejten. Anette i mammagänget har fyllt jämt och vi kidnappade henne helt skoningslöst. Jäklar vilken fest det blev. Mat och vin flödade liksom tjat, dans och sjuka skratt. Kvällens tema blev "bli inte vän med henne" och det skrattar jag fortfarande åt. Alla har väl haft en sån där "kompis" man egentligen kunde varit utan? Fan vad jag garvade, vi ställde diagnoser så det stod härliga till. Kvällen slutade på stan. Tidig morgon kom jag hem med trötta ben och tungt huvud. Men det var det värt. Vilket gäng vi är, love them all!

Idag var det kalas för Märta-lie som fyllt fyra. Samma mammor sågs idag alltså men alla var vi i lite sämre form än igår. Vi var ganska schledna allihop, tur barnen roar sig bra :)

Ikväll har vi planterat resten av fröerna som skulle ner i jorden. I pallkragarna har vi nu sått: potatis, gul lök, rödlök, gräslök, sallad, rädisor, jordgubbar, smultron och morötter. Tomaterna står i krukor och gurkfröna har i precis planterat här inne. Löken har förresten kmmit upp en bra bit och idag kunde vi ana potatisen. Alice älskar att vara i trädgården. Fint attans.

Hade jag orkat skulle jag laddat upp bilder både från tjejgalejet och på våra planteringar men det får vänta.

Vilken helg va? Och än är den inte slut. Nu soffmys med la familia.

Idag sov vi alldeles förlänge. Inte bra när det blir så, det tar ju minst hela förmiddagen att komma ifatt. Jag öppnade idag och meningen var att jag skulle sluta väldigt tidigt men det var himla massa göre på jobb idag. Så istället tog jag en lång middagsrast, hämtade M hemma och sen körde vi till Vintergatan där det bjöds på fika och utställning av vårens arbete. En fröjd att få ta del av det. Efter det fick jag återvända till jobb och göra ett par timmar till.

Ikväll har vi varit på C4-gymnasternas våruppvisning. Duktiga tjejer och bäst av alla var såklart min lilla sessa ;) (Ok, det ingick inte i programmet att man skulle ta av sin kjol, swinga den över huvudet för att sedan använda den som mössa) :)

Ledig dag imorgon. Ska suga musten ur den totalt och utnyttja den fullt ut.

Kort dag på jobb igår, lång idag. Vi hade kundkväll ikväll och öppet till 20. Kul var det men jag är galet trött nu.

Nej det är inte jobbet som tröttar mest. Det här är ohållbart. Åtminstone håller min mage på att gå sönder helt. Jag skulle bara vilja packa en väska, dra långt bort för att så småningom komma hem till lugn och ro. Just idag känner jag att jag tappat all min ork, all min energi är slut och jag vet snart inte om jag ens bryr mig om hur det här slutar. Att det tar slut är min enda önskan just nu.

Ikväll jobbar M. Skönt faktiskt, jag behövde visst lite tid till att vara alldeles ensam.

Jag, en dator och en dos av dr Karev och dr Sloan :) 
 

På väg hem, det blev en kort dag på jobb idag. Jag har inte mått bra på hela dagen och borde med facit i hand kanske hållt mig därifrån helt och hållet. Igår efter träningen blev jag kass. Har inte repat mig ordentligt än. Yr och trött med ett jäkla magsvid. Maten vill liksom inte ner och jag känner mig helt orkeslös.

Magkatarr hej!

Inte undra på det. Men det känns faktiskt som att jag snart kan få slippa soppan som bjuder på det där jäkla magsvidet.

Snabb uppdatering. Börjar med det tråkiga. För det är ju det där som stör och jag avskyr den här ovissheten. Men. Snart över. På ett eller annat sätt.

Helgen. I fredags var jag med barnen hos Ulrica för klippning. Linus lyckades missa bussen hem från skolan så han missade även frisörtiden. Kan ha att göra med att han inte alls vill klippa sig just nu. Alice klippte bara lite lite på topparna, hon vill ha långt hår. Suck jag har gillat hennes page och det har varit himla smidigt att hålla i ordning, nu har de vuxit rejält och Alice dröm är att det växer ner till fötterna. Åh nej men en bit till kan det få växa.

På kvällen var vi med mamma och Bojje i Bromölla och hämtade hem en ny kisse till dem. Egentligen är det ju Alice katt (mycket viktigt) men vi är tacksamma för att den lille katten får bo hos mormor. Spenrik har Alice döpt sin kattunge till iaf och det är ett evigt Spenrik-tjat här hemma just nu. Jag tror hon får träffa sin nya kompis imorgon och det längtar hon efter.

Lördag. Pia och Peter var här. Vi hade som vanligt väldans trevligt och jag skrattade stundtals så jag inte visste var jag skulle ta vägen. Mat och dryck och lite kortspel varvade vi med skratten iaf :) Fin kväll.

Söndag. Vi var på Andy´s en sväng med Alicen och Linus. Lagom till handbollen åkte vi hem och följde IFK´s match på tv. Var ju himla spännande det där och riktigt kul med en vinst som utjämnade semin. På kvällen km jag iväg på en seg löprunda. Aja bättre att springa segt än inte alls ;)

Idag fick vi äntligen frullebesök. Så himla längesen vi träffade Carro och Leon. Så vi tackar dem och Pia hjärtligt för besöket. Alice och Leon lekte och lekte. I nästan fem timmar. Utan att vi varken hörde eller såg dem. Det är ljuvligt när det är så, inte en konflikt, inte ett pip, inte ett gnäll. Bara lek, kompromisser och vänskap. De finaste små i världen ♥

Nu ligger jag nytränad i soffan. Cirkelgym idag och jag vet inte riktigt vad som hände men jag blev galet snurrig och illamående efter passet. Imorgon vilar jag.

Men snälla sol säg att du åtminstone finns kvar nånstans. Vår efterlyses. Löprunda känns inte särskilt inspirerande men någon form av träning måste jag ju få till. Friskis stänger om lite drygt en halvtimme så där borde jag checkat in för längesen. Aja skyllsing självsing nu är det bara att snöra på sig skorna. Kallt, blött och noll sug. Om ett par timmar när jag är nerbäddad i soffan kommer jag uppskatta min envishet.

Söndagsseg.

Idag är det exakt fem år sedan vi åkte ner till Malmö och fick ett litet befruktat embryo tillbaka, insatt i min livmoder. Idag fem år senare är vi fortfarande lika förundrade, lyckliga och tacksamma för hjälpen vi fick och för att vår ivf-behandling lyckades. Det finns inga ord.

Älskade, underbara Alicen. Som förgyller livet för så många. Du fyller våra hjärtan med kärlek och din närvaro gör världen så mycket vackrare. Som vi älskar dig. Det finns inga ord.

Upp som en sol och ner som en pannkaka. Alla känner till talesättet och alla känner förmodligen till känslan. Jag höll på att falla. Ner som en pannkaka. Men så fan heller att jag ska, ingen ska få mig dithän. Jag förtjänar att må bra, att vara glad, att kunna skratta och känna inre frid. Därför är jag också glad över mitt beslut, snart är det här så jävla över för min del. Önskar iofs jag kunde fått se facit på den här processen men det finns inget färdigt ännu. Jag vet bara att hur det än slutar så blir det bäst för mig. Och just nu tänker jag enbart på mig själv, på mitt liv och på mina barn. Jag har stått ut med åt helvetes för mycket, nästan så det känns löjligt när man tänker på det. Men det är så slut med det nu.

Hujedamej vilken seg dag. Lite paus och mellanmål innan jag stänger om en stund och stressar vidare. Frågan är varifrån jag ska få ork till träningen idag? Jag känner mig helt slut i både kropp och knopp. Galet trött.

Har lärt mig att man ska bjuda på bild efter frisörbesök så håll tillgodo! Bäst att lägga upp den innan träning efteråt lär jag mest se ut som en död sill. Nöjd med färgen i håret är jag iaf, såhär ljus har jag aldrig varit :)

Stressig morgon. Skynda, stressa, jäkta. Alice är hopplös på frukost och det är svårt att få i henne något öht. Efter tre skedar yoghurt hamnade vi till sist på dagis iaf. Tack gode himmel för att hon fortfarande vill ha välling.

Blir en lång dag idag. Just nu är jag hos Ulrica och fixar frillan. Äntligen, det var verkligen på tiden, håret har sett bedrövligt ut en längre tid nu. Efter färg och klipp blir det några timmars jobb. Sen ska det skyndas till Friskis, hoppas verkligen hinna med cirkelgymet ikväll. Jag stänger 18 idag sen ska jag hinna räkna kassan, låsa och larma, rusa till bilen ta mig till Friskis, byta om och vara på plats på passet som börjar en kvart senare :) Wish me luck!

Stress idag- ledig imorgon. Lovely.

..jag vill ha freeedag!

Men som sagt onsdag. Och här ser ut som ett bombnedslag. Jag borde tagit hand om det men jag tog hand om mig själv istället och gav mig ut i skogen på en löprunda. Att springa på morgonen är inte min grej så är det bara och det var inte alls särskilt skönt att springa idag. Aja jag kan iallafall konstarera att med lite envishet kan man komma hyfsat långt här i livet. 

Idag är M ledig. Han tog en pappadag för att följa med Alice till Vintergatan. Mysigt. Själv ska jag bege mig till jobb. Ärligt talat så ser jag himla mycket fram emot helgen. Då vankas det massor av ledig tid tillsammans.

Love you sweet

Frulle i lugn och ro utan oro och vånda. Ja jag kan inte nog poängtera hur bra jag mår just nu. Underbart. Liten är lämnad på förskolan, pojkarna är i skolan och jag njuter kaffe. Fint det. Märkligt det där med frukost, det är högst sällan min ser annorlunda ut mot idag. En knäckemacka (med ost), ett ägg och så smoothie gjord på naturell yoghurt, mjölk, liten bit banan, frusna bär och linfrö, mandel eller havregryn. Spännande va? Varje dag! Tänk om middagen hade sett likadan ut sju dagar i veckan då hade man ju varit spyfärdig redan femte dagen, men inte med frukosten :)

Nähäpp lite röj här hemma, en dusch och så jobb på det. Sen får vi se vad kvällen har att bjuda på. Jag längtar redan ut i löpspåret.

Yes! Där satt den! Äntligen. Jag, världens bästa storasyster och en mil i skogen. Att springa är att leva. Det är underbart för både kropp och själ. Love it!

Det borde vara förbjudet att tillverka nåt så vidrigt. En solhatt av modell Hello Kitty ned öron och allt. Vi tog bussen till stan och Alice gick med bestämda steg mot HM. "De har en solhatt där vet jag mamma, jag har sett den på datan och det är Kitty"'. Oh no, fulare än jag ens kunnat föreställa mig. Nu är jag 49 kr fattigare och har en överlycklig dotter. Jag bävar för sommaren. De fina solhattarna som ligger där hemma lär ju få ligga kvar där.

Kattjävel!

Morning måndag. Morning ledig dag, sol och ny vecka.

Helgen var fin, lugn och fylld med kärlek. I fredagskväll sprang jag en härlig runda. 8,5 km senare var jag hemma och himla nöjd. Jag har saknat löpningen, jag mår inte bra av att vara inaktiv och att promenera är absolut inte detsamma som löpning för mig. Jag behöver puls och tempo för att må bra. Sånär som på en fem km runda tidigare i veckan så har jag inte vågat springa alls sedan operationen. Man skulle ju vänta sålänge blödningen pågick och det har tärt på mig. Lite rädd var jag allt när jag knutit på mig löparpjuxen igen, trodde inte jag skulle orka, men det gick hur bra som helst. Lovely.

I fredagskväll var vi bara hemma. Älskling lagade en ljuvlig filégryta och vi delade en flaska vin. Vi hade en underbar kväll tillsammans med massor av skratt och tokigheter. Min man kan verkligen få mig att skratta - jag älskar honom för det.

I lördags var det dax för jobb. En lördag med lite lagom ös hade vi. Jag brukar gilla att jobba lördagar, människor är ofta liksom lite gladare på just lördagar. Vi hade en fin dag på jobb fast i ärlighetens namn så längtade jag mest hem. Jag ville vara med mina fina. Väl hemma igen lagade vi tvårätters. M kockade ihop smarrig kycklingfilé och Alicen valde efterrätt. Glass med varma hallon och riven choklad. Yummie! Fast när vi skulle äta den ville Alice inte ens smaka, då skulle hon bara ha päronsplitt. Tokfia :)

Igår var Alice på kalas hos kompisen Lovisa. Perfekt att de hade lagt kalaset mellan klockan 11-13, hela eftermiddagen var ju ledig för annat. Vi packade grillkorg och fika och körde till Haväng. Jag kan inte komma dit för ofta, underbara ställe. När jag på kvällen hämtat hem mina pojkar, vi ätit kvällsmat och pussat barnen gonatt så landade jag och älskling gott i soffan fyllda av havsluft, kärlek och en ljuvlig helg att blicka tillbaka på.
 

Fredag. En sagolik sådan. Lugn och frid inombords. Mysig frulle med Alicen hos underbara storasyster. Fika med mamma och Bojje. Nystädat hus och färska blommor på bordet (tack för dem mammi) Kärlek och glädje. Skratt och lättnad. Den finaste i världen vid min sida. Jag är lycklig. Jag är lycklig långt in i hjärtat.
 

YES YES YEEEEEEES!!!!! Kom å fira livet med mig! Fy fan vad jag är glad, fy fan vad jag är lättad å lycklig! Fy fan vad jag behövde det här beskedet!

Jag tog mig mod och ringde kvinnokliniken idag. Efter två timmar ringde en ssk upp, hon fick inte lämna nåt besked, hon kunde bara säga att provsvaret kommit. Jag grät nästan i luren och bad henne framföra till min läkare att jag inte fixar fler dagar i ovisshet. Jag orkar inte mer. Efter ytterligare två timmar ringde doktorn. Allt det sjuka är borta! Inget har spridit sig och det finns ingen anledning till oro enligt henne. Nu blir det täta kontroller med start om ett halvår, de släpper inte mig utan vill ha mig under uppsikt för en tidig behandling om det skulle behövas igen. Jag är så jäkla glad, ni kan inte ana känslan i min kropp just nu. LYCKA, LIV och GLÄDJE.

Ja som sagt kom å fira livet med mig!

Sitter i väntrummet hos kuratorn. Fy fan vad jag avskyr det här stället. CSK plan 5. Ångest. Idag är det en vecka kvar till min telefontid ned läkaren. På infon jag fick från sjukhuset efter op:n står det att de givetvis kontaktar en snarast om provsvaret är avvikande. Gissa om jag hoppar till varje gång telefonen ringer nu?

Det regnar ute, ösregnar. Jag ogillar vädret men det överensstämmer åtminstone med min sinnesstämning.

Idag har jag ont i magen, idag har jag en stark önskan om att det här aldrig hänt. Trött. Orolig. Och en önskan om att bara få lite lugn och ro ett tag.

..med tider och rutiner. Lite lov ruckar oss lätt ur ordningen. Liten har lagt sig två gånger ikväll men det verkar stört omöjligt att somna. Nu har hon precis slukat en skål flingor, att försöka somna med tom mage är väl ändå hopplöst? Det prats vilt och glatt om påsken, om den tokige påskharen som spridit ut massa ledtrådar i hela trädgården och om ägget som slutligen hittades i lekstugan. Det pratas om mysig ledighet, roliga besök hos mormor, morbror, kusinerna och om en önskan om att påsken inte redan var slut.

Jag älskar också ledighet, jag älskar att skapa traditioner och att vara tillsammans. Ledighet med mina fina är det bästa jag vet.

Oj vad vi firar påsk. Skärtorsdagen firades hemma med traditionellt påskäggsletande och igår var vi hos mina föräldrar och påskfestade :) Idag är det kalas igen, vi är hos storebror och firar hans grabbar. Imorgon påskfirar vi i köpinge hos världens bästa Persson. Fullt upp var det ja :)

GLAD PÅSK!

Hej å hå vad det svänger i humöret. Inte för egen del men man kan verkligen tro att Alice flytt Engelska vägen och bosatt sig på Bråkmakargatan. Hennes envishet, hennes blick när hon tvärvägrar och hennes bestämdhet.. Jodåsåatt här har vi vilja minsann. Ibland aningen tröttsamt, men ganska ofta får man vända sig om för att inte avslöja ett leende.

Idag vägrade hon komma till middagsbordet. Igen. Den konflikten är hyfsat dryg. Och oavsett hur bestämd hon är så får hon inte vinna den kampen. Att hon vägrar äta är en sak, här tvångsmatar vi inte, men att sitta med vid matbordet när middagen serveras är en sak hon faktiskt inte får välja bort.

Och påskriset? Det har rosa fjädrar. Påsken är kort och vissa saker känns alldeles onödigt att fightas om :)

Hej magkatarr, fy fanken vad ont du gör. Har försett mig med omeprazol för en stund sedan och det börjar arta sig. Magkatarr from hell ikväll. Inte konstigt, jag oroar snart ihjäl mig.

Dagen har varit fin iaf. Vi tog ett rejält ryck på Alice rum i förmiddags, herrejisses var kommer all skit ifrån? Det värsta är att det är himla kruxigt att sortera bort möget när Liten är i närheten, hon ska ju spara på allt. Efter lunch och efter att M veckohandlat stack jag och Alicen till Anette och Märta. Ulrika och Alize var också där. Det bjöds på våfflor och kaffe, fint det. Tjejerna lekte så det stod härliga till i tre timmar. Vi hörde inte dem, såg dem knappt och inte ett pip till gnäll. Jag är så himla tacksam för våra fina vänner, tänk att vi hängt ihop sedan tjejerna bara var några månader. I sommar ska vi hitta på något kul tillsammans. Bara mammor och flicks. Kill-förbud vrålade tjejerna när vi pratade om det och vi bestämde oss för att boka stugövernattning och nån trevlig nöjespark. Det ser vi fram emot.

Nu natta Liten. Sen Grey´s-maraton. Bäst att passa på M jobbar ju inatt :)

Första april. Har ni blivit lurade? Jag avskyr det där med lurandet. Kanske för att jag är sämst på det? Jag kan helt enkelt inte luras för jag tycker synd om den drabbade. Haha löjligt yes. Förutom att April inleds med ljug och lur så gillar jag den här månaden. Vädret är inte på topp idag, jag vet, men det spelar ingen roll. Nästa månad är iaf Maj och sen kommer sommaren. Oavsett dagens väder så närmar det sig ju.

Ullaredturen var som vanligt toppen. Jag är glad att jag följde med. Bästa fyndet? En billaddare till Alice Nintendo ds. 49:- spänn, lagom pris.  Som vanligt var det stuglivet som var trevligast. Det skrattas galet mycket i den där stugan :) I oktober är det dax igen.

För övrigt då? Det känns som att livet står stilla. Som att jag bara går och väntar. Och det gör jag ju på sätt och vis. Jag kan inte börja leva på riktigt igen förrän jag vet. Och jag vill veta nu. Imorgon sticker jag till friskis och tränar. Man skulle vara försiktig sålänge blödningen pågick men jag fixar inte inaktivitet längre. Det tär på mig att inte få träna. Förutom det med operationen så har vi dragits med andra bekymmerhär hemma  sedan vi kom hem från Sälen. Jag hoppas på en bra lösning på de problemen den här veckan. Kanske får vi ett fantastiskt besked redan imorgon? Håll tummarna.