Situationen i Hammar är ohållbar. Alice älskar sina kompisar i klassen, hela hennes trygghet finns där. Men imorgon ska hon till Viby. Efter samtal med lärare, rektor, Alice, andra föräldrar och barn så ser vi liksom ingen annan utväg än att hon byter. Kaos i klassen är bara förnamnet. Inte en stund av studiero, inte någon möjlighet att stötta de elever som faktiskt är i skolan för att lära sig. Sen Elin släppte klassen efter sommaren har det bara eskalerat, det är helt sjukt att det kan och får gå till såhär. Vi har verkligen försökt att nå fram till rektorn, men hon är inte mottaglig öht. När Mattias ringde i veckan och förklarade att Alice nu ska till Viby och påpekade att många barn I klassen redan slutat blev svaret "jaså har det". Lärare vittnar om kaos men i samtal med rektorn säger hon att lärarna inte alls upplever det så. Lovisas mamma har ringt och talat om för rektorn att Lovisa blivit fysiskt sjuk, fått stressmage, av skolan. Detta är utrett av läkare och ändå fortsätter rektorn slå ifrån sig. Man blir fan mörkrädd.

Nu blir det Viby i en vecka och därefter definitivt besked. Alice själv vet varken ut eller in. Hon är bara så ledsen över att hon alls hamnat i den här situationen. Alltså alla dessa tårar på skolgården i fredags när jag hämtade henne, det skär i mammahjärtat, jag tror fan att jag på riktigt håller på att gå i sönder.