Mina ambitioner, brev till mig själv: Lev som du lär. Alla gör vi misstag, gör om – gör rätt. Följ din magkänsla, det som känns rätt i hjärtat är förmodligen det val du ska göra. Lev, njut, hitta glädje – man har (vad vi vet) bara en chans så förvalta den väl. Omge dig med människor som ger energi och bespara dig från energitjuvar. Fortsätt utvecklas, du blir aldrig färdigutbildad eller fulländad på ditt jobb, i dig själv, i dina relationer. Gör någon glad, spara inte på din kärlek – ge till dem du älskar. Ställ inte för stora krav på dig själv du är också bara människa. Lev, älska, våga.

Oj, det här var svårare än jag trodde. Gäller att tänka till ordentligt. Det är klart att det finns människor som på ett eller annat vis försvunnit ur mitt liv och som jag saknar. Människor som gått ur tiden, vänner som man tappat kontakt med och andra som betytt mycket under en period och som sedan försvunnit ur ens liv.

Ibland, ganska ofta, saknar jag tid. Jag vet att gällande just tiden så är den exakt  rättvist fördelad till oss alla, men jag skulle behöva liiite mer ibland. Lite mer egentid, lite mer tid med maken, lite mer tid med barnen, med vännerna, med familjen. Vi är en stor familj och det kräver mycket – jag hinner absolut inte allt jag önskar. Men jag försöker prioritera och välja rätt.

Och kanske man ska fokusera på allt det man faktiskt har och inte det man saknar.

Igår var jag på processledarutbildning. Tack gode gud för att jag inte har ett jobb där jag måste sitta stilla åtta timmar vareviga dag. Utbildningen var bra, men jag kände hur det kröp i hela kroppen och jag ville bara upp, gå, göra något, vara ute. Jag måste ha världens bästa jobb. Tack för det.

Idag har det gått i ett igen. Tillbaka på jobbet bland ljuvliga barnen och en heldag där. Ikväll har jag unnat mig en stund på friskis och sprungit igen. Tyvärr gick det inte alls lika lätt idag, kan berott på att jag fick med mina jympaskor och inte löparskor men det kändes även tungt i benen. Körde en hel del intervaller idag iaf, skönt när det var avklarat.

Alice och Mattias har haft en heldag tillsammans. De har varit på badhuset och haft det mys. Skönt för Toss att M jobbar skift och att de får egna dagar tillsammans ibland. Ikväll gjorde jag något "förbjudet". Alice fick somna i vår säng med DVD´n. Ajabaja, men M var och tränade och jag hade massa göre. Aja hon får nog inga bestående men.

Tre timmar kvar på jobb - sen semester :) Längtar!

Idag blev det en väldigt kort dag på jobb. Jag hämtade Lucas innan klockan 10 och vi körde direkt till CSK för ny provtagning och undersökning. Fick träffa en superbra läkare som skojade och lät Lucas vara väldigt delaktig i undersökningen. Han fick testa hennes stetoskop och hon snackade med honom på en 13-årings nivå. Kul att få se den delen av vården! Det viktigaste av allt var såklart dagens besked om att Lucas är frisk och kry. Proverna var fina och smärtan har avtagit, så imorgon blir det skola igen. Vi firade med en fika innan vi hämtade Toss på Vintergatan.

I eftermiddag ägnade jag en lång stund åt tvätthögen och fick faktiskt väldigt mycket hjälp av Lucas, allt medan maken körde till Maxi. Alice var hela tiden på Luddes rum. Där trivs hon väldigt bra förtillfället eftersom hans flickvän Linnea (från Luleå) är här denna veckan. När middagen stod i ugnen körde jag till friskis och sprang 5 km. Rekordtid idag och det känns fint :) Visserligen tävlar jag inte mot någon men det är skönt att få bekräftelse på att konditionen ökar och att man orkar mer. Ikväll jobbar älsk. Saknar honom ♥ Får njuta lite extra av de fina tulpanerna jag fick idag :) Här hemma har det varit en lugn kväll. Jag och Alice har ritat och skrivit och när vi läst sagor och hon somnat kollade jag och Linus på Familjen annorlunda.

Nu ska jag ta hand om skidjackorna som ligger nytvättade i maskinen. Imorgon ska jag på processledarutbildning, spännande!

Det som skrämmer mig allra mest här i livet är rädslan för att det skulle hända mina barn något hemskt. Ibland har jag otäcka mardrömmar om att just förlora någon som står mig nära. Jag avskyr att ens tänka på det, ändå kommer de tankarna över mig då och då och jag antar att det är en del av livet. Förutom rädslan för att förlora någon närstående är jag rädd för att jag eller någon jag älskar ska drabbas av någon sjukdom, olycka eller tragedi som begränsar livet och försämrar livskvalitén dramatiskt.

Sen är jag rädd för en hel del saker som kan tyckas vara banala i sammanhanget, men som ändå skrämmer mig ordentligt. Ormar (jag tycker det är äckligt att bara skriva ordet!), spindlar  (urk) råttor, hundar.. Ja fy och ryyys. Jag är inte heller särskilt förtjust i att flyga, men det handlar inte om höjdrädsla – för höjdrädd är jag inte, utan den rädslan är nog mer kopplad till olycksrisken och känslan av att inte ha kontroll.

En annan sak jag aldrig skulle göra är att sätta mig i ett spöktåg. Jag är sjukt rädd för det. Tramsigt jag vet, jag menar jag vet ju att det inte är farligt. Men nej jag gör det inte.  Jag åker gärna de högsta och de mest fartfyllda bergodalbanor men aldrig aldrig ett spöktåg. En gång blev vi överraskade med middag och spökrunda på Bäckaskogsslott med mitt dåvarande jobb. Det är över elva år sedan och jag kan fortfarande känna den fruktansvärda ångesten jag hade när vi var där. Fy fy fy!

BUUUUU :)

Det här får mig att må bättre.  Hmm..vadå bättre? Bättre än vad? Det här får mig att må bra skulle jag vilja ha rubriken, så jag tar mig friheten att ändra den. Jag mår bra av en massa saker, jisses allt kan jag ju inte skriva, men ok en liten del då. Jag mår bra av:

-          Tid med mina älskade

-          Tid med mina vänner

-          Att få träffa hela min familj på en och samma gång

-          Barn som skrattar så det kittlas i magen

-          Ett härligt träningspass

-          Kärlek

-          Att ha gott om ork

-          Mina föräldrar

-          Fredagsmys

-          Havet

-          Solen

-          Snön

-          Jordgubbar på stranden

-          En lång sovmorgon

-          Ett roligt och stimulerande jobb

-          En mysig middag

-          Ett glas rött

-          En kväll med barnen

-          En kväll utan barnen

-          Ett omtänksamt sms

-          En god middag

-          En ledig dag

-          Nytvättade lakan

-          Ett nytt nummer av favorit-tidningen

-          Choklad

-          En lång varm dusch

-          Första semesterdagen

-          Alla semesterdagar

-          Uppskattning

-          Glass

-          Omtanke

-          Mina syskon

-          En höstdag i skogen

-          Grillat

-          Att resa bort

-          Att resa hem

-          Julen

-          Att skratta så man nästan tappar andan

-          En promenad en sen stjärnklar kväll

-          Ett vänligt ord

-          Pyjamasdagar

-          Vita tulpaner

-          En skön hudlotion

-          Nystädat

-          Salta godisar

-          Födelsedagar

-          En bra bok

-          Ett efterlängtat paket i brevlådan

-          Att spela winnerbäck ensam på hög volym

-          Långfrukost

-          Kaffe

-          Färska blommor

-          Veta att jag gjort rätt val

-          Kramar

-          Känna att våren är på väg

Å så en massa, massa mer! Ja jag kan nog hålla på hur länge som helst… Och det är väl bra?!  Det är mycket som får mig att må bra här i livet ♥

Äntligen torsdag, det innebär ju helg! Underbart. När jag slutat idag hämtade jag Lucas som fortfarande är hängig. Han är ju hos sin pappa den här veckan,men Anders fick jobba idag och eftersom jag slutade redan klockan 11 hämtade jag såklart honom. Skönt att äntligen få träffa honom. Halsflussen är han fri ifrån, men imorgon blir det ändå en vända till doktorn. Han har nämligen fått väldigt ont på höger sida långt ner i ryggen. Vi ringde sjukvårdsupplysningen idag eftersom jag vet att halsfluss kan ha räliga följdsjukdomar. De tyckte vi skulle kontakta läkaren han varit hos och det gjorde vi. Så nu blir det ny kontroll imorgon. Inatt sover han hemma, jag är ju ledig imorgon och följer såklart med honom till vårdcentralen. Älskade Lucas min.

På tal om vårdcentral så var ju Alice på 3-årskontroll idag. Hon gick igenom besiktningen galant :) Toss har ätit massor senaste veckan och det har gett resultat på vågen minsann. Idag vägde hon 14,5 kg och var 95 cm lång. Stora tjejen ligger precis mitt på kurvan.

I eftermiddag har vi varit på andy´s en stund tillsammans med Anette, Märta, Ulrika och Alize. Tossen vägrar doch att åka kana efter vårt förra besök där. Hon slog sig rejält då i den minsta rutchkanan, märkligt att de måste vara så hala med tanke på att den delen av leklandet är anpassat för barn upp till fyra år. Nåja vi hade en mysig stund iallafall. Grabbarna var också med, Lucas lekte såklart inte men på lillebror var det full fart :)

Nu har jag precis surfat efter vårjacka till Alicen :) Tror jag ger efter och låter det bli en rosa den här gången. Tokiga Toss, allt ska vara rosa! Idag ritade hon en teckning till Esther, allt som hade med Esther att göra blev gult (hennes favvisfärg) och Alice själv blev såklart rosa. Sen skrev vi några rader till kusinen. Alice tyckte vi skulle skriva: Hej Esther. Jag älskar dig. Hejdå Esther. Så det gjorde vi såklart, men vi fyllde på med lite till :) Gissa om hon längtar efter att få posta sitt brev imorgon!

Natti

Finast i världen

Alice "brev" :)

Det finns en massa saker som gör mig riktigt skitförbannad! Människor som utsätter barn för elakheter är en sådan sak. Det gör ont i mig, jag mår illa av bara tanken. Idioter som offrar andra för att själv nå framgång gillas inte heller. Och kappvändare – urk! Det är en rättighet att tycka olika, men stå för f-n för det. Jag gillar inte heller när folk som inte riktigt vågar stå upp för vad de tycker och känner istället medvetet försöker såra lite inlindat sådär. Ja ni vet vad jag menar, en lite luddig statusuppdatering på facebook etc. Det är så patetiskt och det går fetbort! Egoister och besserwissrar är inte heller min melodi. Sen ska jag inte förneka att även tröga bilförare upprör. Jag kör gärna fort (för fort) och blir tokilsk på folk som kör för sakta. Klart att man ska hålla hastigheten, men det är lika illa att köra i 50 på en 70-väg som tvärtom. Hundägare som inte visar respekt för oss icke-hundälskare gör mig också arg. Jag tycker hundar är äckligt och jag tycker det är vidrigt att möta lösspringande kreatur. Folk får gärna ha hund , men inte runt mina ben (och bara så länge de plockar upp skiten efter dem).

Nä nu får jag sluta, jag sitter ju här och blir redigt irriterad :P

Igår var jag med kollegerna och lyssnade på en fantastisk föreläsning. Föreläsaren var Jan Eliasson och får ni möjlighet så lyssna på denna fantastiska människa. En upplevelse. Efteråt blev vi bjudna på god middag och jag kom inte hem förrän Alice var i säng och Linus var på väg till sin. Gillar inte dagar när jag inte hinner träffa mina barn, men ibland blir det så.

Idag har det varit jobb för hela slanten. Jag var på ett jätteintressant (men ganska krävande) möte i förmiddags. Vi ska få ny läroplan och det är inte helt enkelt att bara kastas in i allt nytt. Efter jobb hämtade jag Alice som var hos farmor. Sen var det raka spåret hem där Linus stod och väntade på att bli skjutsad till sin träning. Jag lägger mycket tid i bilen. Nåja efter det körde vi iaf hem och röjde det värsta kaoset här. Jag och Alice målade sen en lång stund i hennes favoritmålarbok (pysselbok med Brokiga av Wirsén) innan det var dax att börja på dagens middag. Jag hoppade dock över den och stack till friskis så fort maken kom hem. Ikväll har det fortsatt att gå i ett, men lite mys med sagor, bad och bus har vi fått till. Älskling är på hockey och jag borde verkligen lägga mig nu. Imorgon är det tre timmars jobb, sen helg. Längtar. Imorgon ska också Alice på 3-årskontroll. Spännande. Mattias får följa med henne då han inte jobbar förrän på kvällen.

Ghaaa jag har verkligen inte tid med bloggeriet, men som ni kanske ser så har jag skrivit ikapp lite från den där blogglistan iallafall. Nu är jag ganska nyligen hemkommen från jobb, Alice är hos farmor och jag ska snart iväg igen. Ikväll är det föreläsning med middag inplanerat. Men först en kort sammanfattning då: I lördags fick vi ställa klckan och med våra mått mätt så gick vi upp tiiiidigt. Alice skulle till friskis och börja på familjejympan! Som hon har längtat efter att få gå på "mammas jympa". Jag trodde aldrig att hon skulle orka upp men det var nemas problemas. Dessutom tyckte hon det var toppen på friskis! Jag kan bara hålla med. När vi satt där och tittade på varandra under en övning hade jag inte långt till tårarna. Jag minns så väl när vi fick veta att det skulle bli en liten tjej och jag i lyckorus kläcker ur mig att "åhh jag ska få gå på friskisjympa med henne". Nu är vi där ♥  Klart man kan gå med grabbar också, men mina grabbar har ju föredragit hockey och hockeyskolan har alltid krockat med familjejympan!

I lördags fick vi besök av Carro, Leon och Linus. Det gillas! På kvällen var jag och Alice hos Caroline, Ebba och Esther och hade riktigt tjejmys. Vi åt gott, barnen busade och lekte och jag och Caroline fick tid till massa tragg (och lite vin) :) Vi sov över hos dem och åkte int ehem förrän framåt eftermiddagen i söndags. I söndags stod det storhandling på schemat och det skötte min fina make undan medan jag var på friskis och sprang på bandet. Alice följde med Mattias fast hon hävdade bestämt att det var lördag och att hon också skulle jympa!

Igår slutade jag tidigt, Alice var helt slut och sov två timmar på soffan! Jag och Mattias tog vara på tiden genom att bara sitta och prata, prata, prata. När vi på eftermidagen skulle skjutsa Linus till innebandyträningen passade vi på att få lite kaffe hos systerstor och Peter. Öven Carro och Leon var där och det uppskattades såklart. Inte minst av Alice som mer än gärna busar med Leon. På kvällen fick jag med systerstor till friskis och det blev både löpband och lite annan träning. Gött! På friskis mötte vi även upp mellansyster. Nu ska det minsann tränas bland systrarna :)

Lucas är hos sin pappa denna veckan och han ligger nerbäddad mest hela tiden. Han är riktigt kass med väldigt hög feber (40,5) och konstaterad halsfluss. Min älskade storkille. Saknar ♥

Nä nu är det dax för en vända i duschen. Är egentligen inte alls upplagd för en kväll hemifrån men vad gör man? Snart torsdag och helg igen. Det ser vi fram emot!

Älskad jympaToss!

Jag är ju knappast ensam om den här blogglistan i bloggvärlden och det har hänt vid fler än ett par tillfällen att jag hajat till när jag läst just det här inlägget. Har nämligen snubblat över endel bloggar där bloggägaren hävdar att ”jag ångrar ingenting”. Det måste förvisso vara väldigt skönt men jag kan inte riktigt förstå att man verkligen inte har någonting att ångra. Jag menar tänk att vara så fullkomlig att man aldrig gjort något man önskar var ogjort.  Själv vågar jag inte påstå att jag inget ångrar. Klart jag sagt och gjort saker som sårat andra, klart jag varit onödigt irriterad, frånvarande eller gnällig mot mina barn. Klart jag ångrar att jag inte var bättre på att hålla kontakt med en del människor som passerat mitt liv, att jag inte sökte det där jobbet eller att jag inte hängde med på den där festen. För att inte tala om alla onödiga köp jag ångrat. Det finns också större händelser i mitt liv som jag vet inte var beslutat med hjärtat. Men samtidigt är jag väldigt tacksam över en hel del tokiga beslut eftersom de faktiskt fört mig hit där jag är idag. Hade jag inte gjort si eller så så hade jag kanske levt ett helt annat liv idag. Och det vill jag ju inte. Men ångrat mig – det har jag gjort många gånger.

Ja det här var ju klurigt, eftersom jag verkligen älskar att fylla år :) Haha jag blir nog aldrig för gammal för den där härliga födelsedagskänslan :) Många verkar tycka att sin egen födelsedag inte är något att fira, men det tycker inte jag. Jisses min födelsedag är ju starten på mitt liv, självklart ska det firas! Nåja nu skulle det handla om favoritfödelsedag och jag väljer såklart min 25 årsdag. Just den födelsedagen hade jag tänkt att fira lite lugnare, Linus var bara bebis och jag kände inte alls för att göra något stort kalas. Så jag bestämde med mina fina föräldrar att vi skulle gå ut och äta. Mamma berättade att det fanns ett nyöppnat ställe (som drevs av Kippers) ute på Ovesholms gods (där de bor) och att det skulle vara mysigt. Sagt och gjort, jag åkte hem till mammi med min familj och mina dåvarande svärföräldrar och vi begav oss till det där stället. När vi kom in i lokalen slås jag av hur fint det var, jättevackert dukat med vita linnedukar på borden, rosor i vasar och plats för ganska många. Men vi var först där den kvällen, vilket jag också påpekade. Plötsligt hör jag hur det på andra sidan väggen börjar sjunga ”Ja må hon leva” och sen dras det tjocka draperiet (som jag trodde avgränsade köksavdelningen) bort. Där bakom står mina nära och kära, släktingar och vänner som alla kommit för att fira mig! ”Restaurangen” var i själva verket en festlokal och det blev stort 25-årskalas med massor av folk, god mat, paket, spel och dans!

Jag har aldrig någonsin varit i närheten av att bli så lurad som då, jag hade verkligen ingen aning.Blir fortfarande alldeles varm i hjärtat av detta snart tioåriga minne. Tänk vad mycket jobb mina föräldrar, nära och kära lagt ner för att överraska just mig. Jag kände verkligen mig älskad och lycklig i själ och hjärta. Kan inte heller förstå att inte en endaste knystade ett enda litet pip om det här. Beundransvärt.

Det är verkligen ett speciellt födelsedagsminne ♥

Ja vad drömmer jag om? Just nu är jag väldigt nöjd med mitt liv. Jag lever med mannen i mitt liv, jag trivs på mitt jobb och jag har hyfsat mycket tid tillsammans med mina älskade barn. Men det är klart att jag har drömmar om framtiden. Jag drömmer om att få se mina barn växa upp, bli vuxna och skapa ett eget liv. Jag drömmer om att de ska hitta sin väg i livet och få göra något de brinner för, att de blir lyckliga. Jag önskar att jag får vara delaktig i deras liv även när de inte bor hemma. Jag drömmer om att få leva ett långt, lyckligt liv, att vi får vara friska och må bra. Jag önskar att livet ska vara i balans med lagom upplevelser, lagom utmaningar och en harmonisk tillvaro. Jag drömmer inte precis om storvinsten på Lotto eller att få åka till USA. Mest av allt önskar jag bara att vi ska få må bra och leva gott här och nu.

Vardagen är verkligen här. Med besked. Den här veckan är inte någon favvovecka här inte... Gårdage skrev jag om igår och vi hoppar direkt till dagen. Idag jobbade jag till 15, stack snabbt hem och bytte om, lämnade bilen och drack en smoothie. Klockan 16 blev jag upphämtad av en kollega och vi körde till Ikea. Vi hade massor vi behövde på jobbet till avdelningen. Hela kvällen har spenderats där. På hemvägen stannade vi och fikade hos Madde (kollega) som också var med ikväll. Vi hade en riktigt trevlig em och kväll tillsammans, men jag tycker det är jobbigt att vara hemifrån hela dagar och inte träffa barnen alls. Alice har jag inte sett i vaket tillstånd idag ens :/ Imorgon är det ännu en heldag på jobb och på kvällen avlöser min träning Mattias. På torsdag måste jag verkligen städa, här är riktigt skitigt hemma (jobbigt och äckligt!) sen har vi personalmöte på kvällen. Snacka om att jag längtar till fredag! Då ska det familjemysas minsann. På lördag jobbar Mattias natt och pojkarna ska till sin pappa. Jag och Alice ska till Caroline, Ebba och Esther och tjejmysa lite :) Taco (och vin) ska avnjutas och vi tänker faktiskt sova över. Vad som sen händer på söndag har jag ingen aning om ännu. En storhandling ska vi få till då iaf.

Nu - nighty!

Idag har jag verkligen varit trött, tröttare, tröttast. Somnade inte igår och sista gången jag kollade på klockan var hon närmare tre. Sju var det dax att stiga upp igen. Inte bra. Vardagen kom verkligen hastigt och jag saknar redan den underbara julledigheten. Slutade tidigt idag iaf och hämtade Toss på vintergatan. Hon tyckte det var toppen med vardag och att återse sina kompisar! Skönt. I em tog vi det bara lugnt. Jag skulle/borde städat men hade absolut varken ork eller lust, får ta det längre fram i veckan. Istället målade vi och spelade spel. Jag passade också på att rensa i sideboardet i köket. Välbehövligt. När älskling vaknat (jobbat natt) åt vi middag och sen tog jag en powernap, inte fel alls kan jag försäkra. Ikväll blev det ett jympapass på friskis, det var längesen. Jag har bara hållt till på löpbandet senaste gångerna jag var där, men lite blandad träning kan ju inte vara fel. Nu ska snart soffan intas och mys med maken står på schemat. Lovely!

Haha det här kan bli ett långt inlägg. Min väska är nämligen überfull med grejer. Typ allt, eller iaf det mesta finns i den :) Plånbok, nycklar, lypsyl, två läppglans, mina vantar, Alice fingervantar, panodil, tamponger, nappar, en halväten klubba tillhörande Alice, almanacka, penna, några kvitto, tuggummi, ett kom-igen-kort från Andy´s,   lekland, ett plastmynt till kundvagn, ett kort med klipptid från Klipp o kryll,och papper som ska kastas. Och nej jag har ingen ryggsäck som handväska, men den är ganska rymlig iaf :)

Igår jobbade M och jag, Linus och Alice tog bussen till Carro, Leon och Linus i Broby. När Mattias anlänt beställde vi thaimat och det är så sjukt gott! Vi hade en trevlig kväll tillsammans och den innehöll bl.a Sälen-planerande, wii och godsaker ;) Tack fina ni ♥ Vi kom hem ganska sent på natten, men satt ändå uppe en stund jag och M. Suck, vi är verkligen helt snett på det där med tider just nu. Och imorgon är det vardag. Jisses :O Kan inte förneka att jag inte alls är sugen på det där med vardag. Julledigheten är årets bästa ledighet om ni frågar mig. Den är så lugn och kravlös och det är liksom tillåtet att gå i pyjamas halva dagen, att vara inne, spela spel, se på tv, mysa. Jag älskar verkligen det.

Idag har vi haft kompiskalas (babysångskompisarna) för Alice. Vi slog ihop det med Hjalmar som fyllde år i mellandagarna och denna gången hade vi det hemma hos dem. Trevligt som alltid att ses. Tänk att våra "bebisar" passerar tre nu en efter en. Glad att vi håller kontakten iaf! Snart är det dax för en träff med bara mammorna, det gillas! Ikväll har jag varit på Friskis (som sagt det är vardag nu) och sprungit på bandet. 8,5 km blev det och hade det inte varit för att de stängde så hade jag kanske sprungit än :) Inte klokt vad det gick lätt idag då. Underbart de gånger det känns så!

Sängen kallar - jobb imorgon. (Varför försvinner julen så förbannat fort) :/

Jag är yngst i en syskonskara på fem och mina syskon är alla några år äldre än mig. Därför kan jag inte påstå att jag har haft några jättekonflikter eller syskonbråk med mina syskon. Däremot har jag fått massor med kärlek, det fanns ju alltid någon som hade tid med mig när jag ville :)

Conny: Är äldst av oss fem och han är 14 år äldre än mig. Han har tre barn varav två bor kvar hemma. Coonny är gift med Nettan och han är världens snällaste storebror. Av Conny har jag inte jättemånga minnen som liten, men desto fler när jag blev lite äldre. Conny var bl.a. den snälla storebrodern som såg till att jag kunde partaja med kompisarna på gymnasiet ;) Han är snäll, trevlig, sympatisk och han är mån om andra. Jag älskar min storebror.

Pia: Är 12 år äldre än mig, hon lever tillsammans med sin man Peter och de har tre barn (bara minstingen bor kvar hemma). Med Pia har jag väldigt många minnen som liten. Jag var ofta tillsammans med henne när jag växte upp och när hon sen fick egna barn var jag där jämt. Pia och jag har varit tillsammans mycket under åren och delar många roliga stunder och minnen. Ja galet många faktiskt ! Vi var som ler och långhalm ett tag och gjorde allt tillsammans. Partajade, semestrade, motionerade, shoppade,  ja allt allt allt. Där Pia var var oftast jag och vice versa. Vi kan förstå varandra och börja gapskratta etc. genom bara ett ord eller en blick. Pia är sprallig, glad, rolig, full i fanken och håller ofta ett högt tempo :) I love you sis!

Marie: Är 10 år äldre än mig och med henne har jag också väldigt många minnen och några hemlisar faktiskt ;)  Hon är gudmor till Lucas och det betydde otroligt mycket för mig att hon ville hålla honom till dopet. Det är ett väldigt speciellt minne för mig. Vi har alltid kul tillsammans när vi ses hon och jag. Marie är pigg, glad, hjälpsam och omtänksam. Hon gillar ordning och reda och säger ifrån när något är fel, det gillar jag skarpt hos henne. Hon är gift med Jocke och hon har tre grabbar, varav en bor kvar hemma. Även med Marie finns det starka band och jag är väldigt trygg i vår relation. Marie vet man var man har, hon är pålitligheten själv. Love you Mellizz!

Patrik: Poppe är åtta år äldre än mig och han bodde ju hemma ganska länge under min uppväxt. Numera har han fyra barn och är sambo med Jessica. Jag kommer ihåg massor från honom och de kompisar han hade hemma när jag växte upp.  När jag sen blev äldre hängde jag ibland på storebror när det var fest ;) Men attans om någon av hans vänner visade intresse för mig, då var det klara besked min lillasyster rör man INTE. Haha jag kan skratta gott åt det nu, för det var ju väldigt gulligt. Kommer ihåg på C4-dagarna ett år (jag var nog 17-18 år) när en av hans polare gick från festen och gick hem och hämtade en nalle till mig. När han kom tillbaka sa Poppe sa till honom att glöm det! Jag har sagt det förut och jag säger det igen, henne får du aldrig :) Med Poppe har jag haft väldigt mycket roligt och ja det har alla i hans sällskap. Han är otroligt sprallig och underhållande :) Älskar min Poppe!

Otroligt tråkigt tema, men ok. Till en början hade jag mina randiga favorit-pyjamasbyxor (från po.p) alldeles för länge idag, till dem hade jag en vanlig vit t-shirt. Efter dusch bytte jag om till leggings och en mörk jeansklänning (skulle ha barnkalas för Alice med babysånggänget) och nu sitter jag i träningskläderna efter en urladdning på Friskis. Snart dax för dusch och pyjamas igen alltså :)

Idag har vi haft en fin dag tillsammans. Visserligen bara jag, Mattias och Alice, men mys var det. Linus var med bästa kompisen Gustav på Tullen och åkte skateboard. För oss andra blev det en runda till Naturum och sen Elsa Beskow-utställningen på museét efter det. Ikväll blev det 6 km på löpbandet innan jag blev serverad världens godaste fisksås (med räkor och kräftor) till den färska pastan. Lovely! Vanligt fredagsmys har vi haft ikväll och det känns ju som en evighet sen vi hade det senast med tanke på alla helger som varit. Märks att vardagen närmar sig nu. Men bara ett kort tag, snart ska vi ha semester igen :)

Intresset för djur har inte Toss fått av sin mamma iaf :)

Det här är svårt tycker jag. Min tro. Jag vet inte. Jag är inte ateist, jag är inte troende, jag vet inte ens om jag är agnostiker (skeptiker). Jag tror inte det finns någon härskare som sitter och styr över oss, men jag kan inte heller tro att allt bara uppstått av en slump. Från minsta cell till mänskligt liv på jorden. Jag skulle aldrig skratta eller rycka på axlarna åt någon som påstod att han/hon mött sin döda släkting. Kanske tror jag på reinkarnation. och på att allt har en mening. Jag vet faktiskt inte.

Förkylningen har lagt sig lite och jag kände mig mycket piggare igår redan. Då blev det en tur till Andy´s lekland med barnen, Mattias, Carro och Leon :) Haha har en film när Leon och Alice hoppar studsmatta som jag bara måste bjuda på. Kolla in hur Leon liksom hoppar med huvudet och hela överkroppen, medan benen står still :) Så sött ♥ Och Alice har som vanligt tungan utanför munnen när hon koncentrerar sig.

Idag vaknade Alice 11.20! Kan bara konstatera att vi är snett på tiderna i det här huset. Jag hade varit uppe innan med Lucas som åkte iväg på innebandycup tillsammans med ett gäng 96:or. De hade några killar som blivit sjuka så Lucas fick ta plats, han var superglad för det kan jag lova. Nu är de i Skövde och ska stanna där till lördag. Idag jobbar M. Jag, Linus och Alice har haft en redig pyjamasdag. Långrfulle med smoothie och ägg var en fin start på dagen. En runda ute har vi också hunnit med. Lite pulkaåk och en kort promenad piggade upp. För övrigt har vi mest spelat spel och myst inne. Nu ska vi göra oss klara inför kvällen. Vi ska till mina föräldrar och hjälpa dem att tömma skafferiet på julmat :) Julen är ju slut och idag ska den firas ut ordentligt!

Hoppas ni också har en fin trettondag.

Vackraste stunden i livet var den när du kom ♥

Min Lucas. Min förstfödde. Bilden är över 13 år gammal och här är han några minuter gammal. Första gången jag får honom i min famn. Första gången jag får se mitt barn. Första gången jag får uppleva detta starka ögonblick.  Det händer något här som jag inte i ord kan beskriva. Mitt liv förändras så totalt och om jag tidigare funderat över meningen med livet så vet jag exakt vad det handlar om nu.

Det vackraste ögonblicket i mitt liv. All smärta är borta, alla tvivel försvunna, det finns bara KÄRLEK.

Här skulle man ju kunna inleda klyschigt och påstå att min man också är min bästa vän. För så är det ju. Han är den som står mig närmast, han är den jag lever tillsammans med och som kan tolka mig på bråkdelen av en sekund. Han är min stora kärlek och den jag helst spenderar min tid med. I hans närhet kan jag skratta, gråta, vara arg… Jag kan vara jag och det är väl det äkta vänskap handlar om ellerhur?

Men om vi ska skilja begreppen make och vän så kikar vi vidare på vilka som betyder mycket i mitt liv. För så är det, jag kan inte peka ut en person och säga att hon är min bästa vän.  Jag har inte heller behov av att ha en bästis att visa upp för omvärlden. För mig är vänskap oerhört äkta och inte ett smycke man försöker bli någon genom. Jag har haft en del nära relationer som förändrats med åren och jag antar att det är precis så det brukar bli. Livet och förutsättningarna förändras och man går olika håll, men en del vänskap består ändå och man vet att det alltid finns något speciellt mellan oss, även om vi inte ses lika ofta som förr, även om vi inte rings varje dag.  Helle är en sådan vän, vi har såklart fortfarande kontakt och när jag tänker tillbaka på allt vi delat så inser jag hur mycket jag saknar henne i mitt liv. Jag vill helt enkelt ha mer Helle i livet.

En annan vän som ska nämnas i sammanhanget är Sara. Sara är en barndomsvän som alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta.

Carro är min systerdotter men jag ser absolut henne som den finaste av vänner. Med Carro kan jag också vara jag. Precis så som jag är. Vi kan fika i köket fast att det är stök på diskbänken, jag kan gå i pyjamas hela dagen i hennes sällskap om jag vill, jag behöver inte be om ursäkt och göra mig till. Jag vet var jag har Carro och jag vet att hon finns för mig på samma sätt som jag alltid vill finnas för henne. På Carros födelsedag i oktober skrev jag såhär om henne:

Carro är min systerdotter, men för mig är hon så mycket mer än så. Hon är min finaste vän, min stöttepelare, min rådgivare, min stjärna! Hon förstår, lyssnar, delar glädje och förgyller mitt liv. Hon är såklart också Alice gudmor och min brudtärna. Jag är så glad för alla minnen vi delar och för alla vi kommer skapa framöver. Med Carro blir det aldrig några konstiga krav på att man ska höra av sig si eller så ofta, att man ska vara på ett visst sätt eller att man ska anpassa sig en massa för att passa in. Jag vet att hon alltid finns där  och med Carro är allt så kravlöst. Jag kan vara precis den jag är i alla situationer. Och jag älskar henne för det. Av hela mitt hjärta.

Känns kontigt att skriva om det eftersom orden kommer direkt ur hjärtat, så jag lägger in samma text.

Caroline  är min svägerska och en av de absolut mest betydelsefulla människorna i mitt liv. Med Caroline är också allting väldigt enkelt. Vi har så himla kul ihop och Caroline gör mig glad. Henne kan jag anförtro mig åt, hon bryr sig om mig på riktigt. Och jag bryr mig om henne. Hon är snäll, förstående, hjälpsam, kravlös och en riktig klippa. Jag är trygg i vår vänskap, jag vet var jag har Caroline och hon skulle aldrig missunna mig något. Hon är absolut  också den finaste bland vänner.

Jag är lyckligt lottad ♥

Vi hade ställt klockan på 9.00 för att vara säkra på att inte vakna efter Toss. Japp galet med sovtiderna nu under ledigheten ju. Och faktiskt var vi inne på barnaktuen med Alice dagen innan så det blev sängdax väldigt sent för henne. Vi körde in på kvällen när vi kom på att hon inte kissat på hela dagen. Jag trodde ju att M hade hjälpt henne på toaletten och han trodde att jag.. Men icke. Kändes galet, särskilt med tanke på den höga febern hon haft under en hel vecka. Ingen fara på taket dock vilket var himla skönt såklart, men det var också skönt att kolla upp det. Inne på akuten var hon så medgörlig så. Hon berättade glatt för doktorn att hon skulle ha kalas och vilka som skulle komma och strax därefter kissade hon också :)

Nåja födelsedagen: Alice vaknade precis innan klockan ringde… (Typ på samma klockslag som hon föddes för tre år sedan, 8.59) Vi fixade frukostbrickan och hämtade presenterna och klämde i med ja må hon leva. Då ”sov” Alicen igen. Paketerna gick före frukosten såklart och av oss fick hon ett Kitty-hus i duplo och en duplo-tågbana. Hon fick också två överbliva julklappar som hon inte orkat öppna på julafton. En bok och en film. Direkt efter öppnandet skulle det byggas duplo. Efter lek, frukost började jag med tårtorna. Alice ville absolut ha Kitty-tårtor igen. Hon har ju sett foto från sin ettårsdag, så det blev till att fixa det :) Mattias lagade maten (lasagne) och mina föräldrar kom lite tidigare än de andra gästerna så vi fick ordning på bord, stolar och dukning. Vi är ganska många när det ska kalasas och igår tog vi både min och Mattias sida på samma gång.

Alice blev väldigt uppvaktad och fick många fina saker. (Microugn, spel, Krumelur Kajsa, postlåda,  förvaringsbox (rosa moln), tröja, böcker, Pippi-tröja, rittavla) Hon fick också en teckning av Leon och ett pärlplattehjärta av Esther :) Vid maten var Alice helt slut. Hon däckade i soffan och inte undra på det, hon hade ju sovit väldigt lite på natten. Vid tårtan var hon pigg och glad igen och hon åt två rejäla bitar. Alice är lite reserverad när det är mycket folk och inte förrän de äldsta kusinerna åkt hem blev det lek, bus och full fart på henne. När Esther (och Ebba med föräldrar) skulle lämna kalaset sist av alla grät både Esther och Alice. De ville ju leka mer...

Dagen avslutades med att vi provade både Krumelur Kajsa och att spela de nya spelen Alice fått. Så blev det ännu en sen kväll på Engelska vägen, men vadå, man fyller ju bara tre en gång.

Älskade Tossen ♥

Tack alla som på olika sätt grattat vår flicka och alla ni som var här och gjorde Alice dag hur fin som helst!

 

Ville haft mååånga bilder ju, men har sjukt strul med internet förtillfället. Nåja iPhonen hjälpte mig med att få till två iaf :/

Igår var det Alice födelsedag och inget bloggande. Så här kommer nu dag fem i blogglistan:

Vad är kärlek?

Ja hur definierar man något så obeskrivligt stort i en enda liten text?

Kärlek känns. Det känns i hjärtat och berör på riktigt. Kärleken är stor, varm och underbar. Den är också olika i olika relationer. Den vackraste kärleken är fullständigt villkorslös. Det är att vilja ge utan att ständigt kräva tillbaka. Ge och få är ofta i ömsesidig relation i den bästa av kärlek.  Kärlek sårar inte, den vill ingen illa. Det är att glädjas med dem man älskar, ge frihet, självständighet och tillit. Inte att kräva, kväva och vilja äga. Ömsesidig kärlek är underbar. Där du och jag blir ett självklart VI. Samhörighet.  Att älska och att älskas är det största i livet. Det är meningen med livet.


                                

Älskade underbara Alice fyller tre år! Kan inte förstå var tiden tagit vägen, kan bara uttrycka min tacksamhet över att vi får ha dig här, älska dig, uppleva livet med dig. Jag älskar dig. Jag älskar all kärlek, glädje och lycka du ger. Jag älskar att se dig växa och erövra världen. Jag älskar din envishet, din självständighet, dina kramar, din förståelse, din självtillit och din närhet. Jag älskar dina pussar, ditt skratt, dina kloka ord och uttryck, din livfullhet, din förmåga att kunna, veta, tycka och tänka.

Jag älskar varenda sekund i livet tillsammans med dig.

Grattis på födelsedagen vår älskade flicka ♥

Ett kort inlägg om en bra nyårsafton. Vi firade med familjen Persson och hade hur trevligt som helst. Maten hämtade vi på Köttesssen och den var fantastisk. Efterrätten gjorde vi själva (gino) och en massa andra godsaker slank också ner förstås.  Kvällen ägnades åt barnen, sällskapsspel och en massa skratt. Vi hade verkligen superkull! Japp det var perfekt. Alice var ”faktiskt  skiträdd för raketerna” som hon själv uttryckte det. Men somnade från dem gjorde hon såklart inte. Vi kikade lite genom fönstret vid tolvslaget men vid den tiden var hon grymt trött och hon var måttligt road av smällandet så direkt efter bäddades hon och kusinerna ner sig i vår säng. Mys! Vi andra fortsatte fira till klockan var över tre. (Lucas somnade sex imorse!) Det blev en seg men trevlig förmiddag  idag tillsammans med Perssons som ju var kvar. När de kört fick jag världens energi och julen är nu utstädad från huset. Jag vet, det är tidigt men jag tycker tomtar, gran och pynt blir så fula efter nyårsfirandet. Vill bara ha bort dem! Rent och fräscht är här nu med andra ord. Fast med Alice är det inget vidare, idag har hon fått hög feber igen och sovit flera timmar på soffan. Är det inte bättre imorgon så ringer jag barnakuten och om de inte vill ta emot oss så får det bli VC på måndag. Håller tummarna för en frisk och pigg födelsedagsflicka på måndag ♥

(Segt internet och inga bilder, kanske funkar bättre imorgon... :S)

GOTT NYTT ÅR!!

Mina föräldrar. Jag är ju egentligen vad man kallar ett skilsmässobarn. Fast själv ser jag det inte riktigt så. De jag betraktar som mina föräldrar lever i allra högsta grad tillsammans. Min åsikt är nämligen att pappa är inget man bara blir, pappa är något man är. Det är ett aktivt val. Jag känner såklart min biologiska pappa och jag är oerhört glad för att han gett mig och mina syskon livet. Han är snäll och trevlig, men jag kan inte påstå att jag känner honom särskilt väl och någon pappa-dotter relation har vi inte. Jag var hos honom var tredje helg under en period som liten och det bygger man ingen stark relation på. Kanske det låter som att jag är besviken på min biologiska pappa, men det är jag absolut inte. Det har aldrig gått någon nöd på mig och jag har aldrig saknat honom. Så jag är definitivt inte bitter eller ledsen.

Jag betraktar det som så att mamma fick mig och sen träffade hon min pappa. Och plastpappa vill jag inte kalla honom, han är nämligen av guld. Boris har haft och har ett oerhört inflytande i mitt liv. Han är min pappa i hjärtat. Världens snällaste, han ställer alltid upp, har ofta många järn i elden, han är rolig, trygg, hjälpsam, godhjärtad och han betraktar mig som sin egen.  Jag har aldrig känt mig som någon annans unge i Boris närhet.  Det betyder mer för mig än alla blodsband i världen.

Min mamma är också världens snällaste. Hon är precis som jag lite rastlös av sig och jag har nog även ärvt min envishet från henne :) Hon är mycket duktig på att laga mat och hon är väldigt ordningsam så i vårt hem har det alltid varit välstädat och funnits lagad mat på bordet. Hon finns alltid för mig (och för mina syskon) och hon har stöttat mig genom hela mitt liv. Utan henne hade jag inte varit den jag är idag. Det är till mamma jag vänder mig när livet krisar. Hon har alltid trott på mig och stöttat mina beslut.  När livet svajat och jag gått på krokiga vägar har mamma alltid funnits där bredvid mig och stöttat. Min mamma är väldigt omtänksam, levnadsglad, hjälpsam och trygg. Jag tvivlar aldrig på hennes kärlek.

Jag älskar mina föräldrar och jag är oerhört tacksam över att få vara deras dotter ♥