Känner igen det här. Jag SKA plugga, men råkar visst klicka in på blogg.se istället. Jaja liten paus bara då... Har faktiskt jobbat undan lite skolarbete idag. Så det så. Matten går det tyvärr fruktansvärt trögt med och det är inte bra med tanke på att dte egentligen bara är matten som jag behöver betyg i. Sucka! Jag har verkligen inte fallenhet för det där med siffror, vinklar och ekvationer. Vet inte riktigt hur jag ska klara mig igenom den här kursen. Ärligt talat - jag fattar inte ens vad som står i texten jag läser när jag läser talen :(

Alicen var tillbaks på dagis idag efter nästan två veckors ledigt. Hon skuttade in som ingenting och det gick kanon. Skönt! Idag var det faktiskt också första gången som jag var tvungen att lämna henne. M jobbar och jag hade lektion i skolan (vilket det sen visade sig att jag inte alls hade eftersom vår lärare var på annat håll) så det var bara att bita i det sura äpplet. Avskyr att lämna min lilltös. Tyvärr måste jag nog inse att jag får utöka hennes timmar på dagis lite. Det är inte lätt att få något pluggat då man mycket hellre leker, busar, läser och myser med Liten.

Fan jag hatar verkligen det här. Jag vill:
1, vara hemma med mina barn.
2, ha ett jobb jag älskar, som är meningsfullt  och ser fram emot att gå till.
3, vara lugn, trygg och ha koll på läget.

Den där nummer 3 är en nog en "efter-Sälen-reaktion" . Sälen var underbart, men det fanns en dag då vi tvingades åka hem också. Att komma hem var långt ifrån underbart. Vissa saker verkar visst bara inte funka i det här huset. Jag orkar inte klargöra en massa nu, vill förresten inte heller. Men jag har svårt att acceptera en del situationer, personer och händelser som faktiskt är mer eller mindre påtvingade mig. Olikheter försvårar. Man kan inte älska alla, men man ska respektera alla va? Även de som inte respekterar mig, mitt och mina? Jag vet att jag är kryptisk. Löjligt, men som sagt jag vill inte lämna ut mer nu. De som vet - de vet och det räcker så väl.

Plugga var det ja! Hej!