I lördags var det min födelsedag. Älskar ju att fylla år! I Klockan 10 hade jag bjudit in till frukostkalas och innan dess hade jag redan blivit firad på sängen. Mysigt med frullekalas man får så lång födelsedag när man gör så :)  Efter kalaset körde vi till Elgiganten och bytte en present jag fått av Mattias. Fick en übergrym pulsklocka med många finesser men ville hellre ha ett aktivitetsarmband.  Efter Elgiganten gick vi en sväng på stan. Alice är i stort behov av ny garderob så det blev lite inköp till henne, hittade även ett nytt set till mig själv. 

Så har man jobbat en vecka och det känns himla bra. I våras erbjöds jag ju nytt jobb som förskolechef i kommunen, jag följde min magkänsla och tackade till slut nej - ett val jag inte ångrar idag. 

Igår, tisdag, gick mest åt till att stöda, tvätta och packa in. Vi fick ett snabb besök av Pia och Peter och senare på kvällen kom Carro, Johan, Leon och Olle. 

Husvagnen är nu inlämnad på husvagnsreserven och vi har ingen aning om hur status är på den. Time will tell. Det sjuka i historien är att Volvo assistans inte verkar särskilt intresserad av att ta något ansvar om det nu skulle vara total katastrof med vagnen. Det skulle plötsligt vi driva mot bärgaren själva. Sjukt, vi har ringt assistans precis som vi ska och anlitat dem. Vilka klåpare de sen skickar ut kan faen inte vi ha koll på. Tackar Länsförsäkringar för att de är så bra att ha att göra med, vi får alltså hjälp av dem om det skulle behövas. 

Sista veckan på semestern var inledningsvis fin. Ett par vändor till Åhus hann vi med och nu har t.o.m jag badat i Östersjön i år. Alice däremot mer eller mindre vägrar. Att bada bland sjögurkor, fiskar och sjöborrar i Kroatien är inga problem, maneterna i Åhus däremot de är livsfarliga! 

I fredags fyllde Lucas 21! Vi firade honom på morgonen med rejäl frukost, skönsång och paket. Därefter firade han med Emilie som hittat på någon överraskning och sen hos Anders. På kvällen var de på galej med kompisar. Själva var vi hos Anette och Patrik. Lite köpemat och en trevlig kväll. I fredags/lördags kom också hösten känns det som. Kyla, åska och regn har varit melodin sedan dess. Undrar om det ska vara såhär till maj nu?! 

Igår var det jobbstart! Ingen panik här faktiskt. Lite höstångest förvisso men jobbet gillar jag och jag ser fram emot ett nytt verksamhetsår. Vi inledde jobbstarten men kickoff med KMF. Femkamp och verksamhetsplan stod på schemat. En trevlig dag. Idag har det sen varit fortsatt planeringsdag. Efter jobb tog jag en lång promenad medan Mattias grillade till middagen! Äntligen grillat - sommarens torka har inneburit ett långt eldnings- och grillförbud. 

Äntligen på färjan mot Trelleborg! 

Först dusch och frukost på hotellet sen körde Mattias till verkstaden kl 9.00 och då fanns det redan ett däck på plats de erbjöd oss att byta till. 1500 kr för däck och jobb och vi sa självklart ja. Därefter hämtade han mig och Alicen. Han ringde också Volvo assistans och berättade om incidenten med bärgaren igår samt TT line som hjälpte oss med ny färja mot en ombokning på 1400 kr. Vi har blivit lovade att få alla utlägg från försäkringen så det hoppas jag vi får. 

Därefter kom vi äntligen iväg, mot Sverige. Ett tankstopp och en matpaus på Mc’d igen (det behövde gå fort) och sen köra köra köra. Kl 15.00 var senaste tid att checka in i Rostock och vi var på plats strax innan. Båtturen hem är hyfsat dryg men ändå så himla skönt att vi nu är på väg! Vi fick hytt som vi bokat och det är ganska skönt att kunna dra sig tillbaka. Vi har käkat middag på båten, spelat skipbo och yatzy och tiden har gått hyfsat snabbt trots att det är sex timmar på den hör färjan. Innan vi åkte pratade jag med Lucas och han skulle vara hemma när vi kommer, så himla skönt att få träffa honom. Linus svarade inte så ör osäker på om han är kvar i Fjälkinge en natt till. 

Om allt nu går bra den sista bilturen så tar Kroatienäventyret slut här för denna gång. Jag längtar redan lite till nästa. Framförallt känner jag just nu inget sug alls efter att sommaren ska övergå i höst och att semestern ska ta slut. Den här sommaren har verkligen varit helt fantastisk. Varmaste sommaren på 200 år eller nåt i Sverige.  

Vi hade iallafall tur med vädret... eller hur det nu var man säger. Söndag 5/8. Dagen började ju bra med dusch och god service på Autohofen. Vi körde vidare till mc’d för frukost där, sen rullade vi vidare och jäklar vad det gick lätt. Efter sisådär två timmar stannade vi för att tanka, gå på toa och köpa glass. Jag och Alice följde därför med in i affären när Mattias skulle betala dieseln. När vi kom ut så tittar jag av en händelse på ena husvagnsdäcket och tycker det ser märkligt ut så jag kallar självklart på M. Han konstaterar mycket riktigt att det däcket kommer vi inte kunna köra hem med. Hela utsidan är på ett märkligt sätt sliten så man ser stålet genom gummit. Villrådig som man är börjar vi ringa runt. Vi testar alla möjliga nummer till ADAC men får ingen hjälp öht. De ätningen ens villiga att försöka prata engelska med oss. En söndag i Tyskland är minst sagt ödelagd. Inget är öppet och ingen hjälp i sikte. Efter en timme på macken bestämmer vi oss för att åtminstone lämna autobahn med vårt ekipage för att inte riskera någon riktig olycka. Ställer om gps:en till mindre vägar och tuffar långsamt in på dem. Det går ok en stund men vid ett senare stopp upptäcker vi att det ser betydligt värre ut. Vi letar efter en plats att stanna och intill något som ser ut som en öde fotbollsplan stannar vi till för att återigen försöka få hjälp. Jag hittar ett annat nummer till ADAC och där svarar äntligen en person som både kan engelska och som är villig att hjälpa oss. Precis när M pratar med tjejen hör vi hur däcket får helt sönder och vi står på sock... Tjejen på ADAC säger att klockan är för mycket för att vi ska kunna få hjälp med att fixa byte av däck men att de kanske kan bärga bort vagnen. Jag och Mattias överlägger lite snabbt och ber att få återkomma om det är aktuellt. M ringer Volvo assistans och trots att det inte är bilen vi har problem med så hjälper de oss direkt med att skicka bärgare. Eventuell hotellnatt och ny färjebiljett skulle de också stå för om det visade sig behövas, äntligen lite hopp! För trots att vi, med varningstriangel ute, stod vid en väg där en hel del bilar passerade liksom ett par cyklister och någon gående är det ingen som ställer frågan om vi behöver hjälp eller undrar vad som hänt. 

I väntan på bärgare lagade vi till lite käk och satte oss i varsin brasse ute i gräset. Förhoppningen både vi och hon på Volvo assistans hade var då att han som skulle hjälpa oss kunde byta däcket på plats och att vi kanske t.o.m skulle hinna med färjan. Men icke. Bärgaren (som hette Roland) var en riktig klåpare! Något däck hade han icke utan det blev till att försöka få upp Wilken på bärgningsbilen. Det gick minst sagt sådär. Han tappade vagnen så hela baksidan slog i, förutom ett knäckt och två skadade stödben lyckades han också knäcka stödhjulet framtill. Hur stora skador det eventuellt blivit på balkarna i vagnen har vi ännu ingen aning om... 

Surt, jävligt surt nu när vi äntligen trodde allt skulle bli bra! Husvagnen bärgades till en närliggande verkstad, Mattias slet som ett djur med att få den på stödbenen så vi kunde få ta lite grejer i den innan vi sen kunde checka in på ett hotell en bit bort. De förbannade tyskjävlarna stod mest och glodde, pratade och rökte. Vi fick iaf besked på att vi skulle vara tillbaka kl 9.00 morgonen efter. 

Alltihop kändes faktiskt helt ok fram tills dess att klåparen skulle bärga vagnen. Vi var mest glada över att Volvo assistans gav oss all hjälp vi behövde och framförallt var vi väldigt glada över att det inte hänt något värre, vi mådde alla bra och egentligen var det ju bara en missad färja och ett punkterat däck. Lite missöden får man räkna med när man väljer att köra som vi gör, men tyvärr stannade det ju inte där. 

Hotellet vi checkade in på låg alldeles i närheten som sagt. Inget superhotell precis men inte på något vis katastrof heller. Vi somnade iaf hyfsat snabbt alla tre i samma dubbelsäng. 

Tidig morgon, lördag d 4/8. Det mesta var packat och klart så efter dusch och frukost var det bara att fixa det sista och koppla vagnen. Vemodigt att lämna vårt älskade Kroatien, Alice grät en skvätt men alla är vi överens om att vi ska tillbaka redan nästa år och det känns ju himla bra. Resan från Kroatien började bra. Vi köpte varsin smörgås på en mack efter en stund och förmiddagsfikade på. Lunch lagade vi i vagnen och det var en jäkla tur att vi bestämde oss för det matstoppet, bara en stud senare var vi den jävligaste bilkön ever. Fem timmars där vi knappt rullade fram öht. Så jävla drygt men vi lyckades hålla modet uppe och efter gränsen till Slovenien släppte stoppet. I ett forum för Kroatiencampare på fejjan läste jag att man aldrig ska lämna landet på en lördag, då är det väldigt ofta galna köer, en tidskrävande läxa som vi kommer ihåg till nästa år. Vi valde att köra vidare och tog oss framåt till tidig morgon. Vid 04.30 stannade vi i Regensburg och där blev några timmars sovstopp på en övervakad Autohof. Nästa år ska även hemresan planeras bättre... 

Jag och Mattias tog motionsrundan till andra stranden. Vi skulle köpa badskor med hem till Pia och Peter. Alice följde med Nettan till havet och Conny som fått problem med svamp i ljumsken valde att stanna hemma. Anette och Patrik var också på beachen när jag och Mattias kom tillbaka. Lunchen intog jag, Alice och Mattias i strandbaren - det fick bli en sista clubsandwich. Vi låg kvar på stranden en stund och därefter var det dags att gå tillbaka till husvagnen och påbörja nedmontering av lägret. Lite yatzy och rom hann vi med dessförinnan och ett avsked av Anette, Patrik och Märta som skulle till flygplatsen för hemfärd. Just när tältet skulle monteras ner kom det givetvis en regnskur. Vi fick bort till brorsan och fick i oss middag. Därefter hade regnet upphört och vi plockad ihop det mesta och förberedde för hemfärd genom att bl.a. vända husvagnen rätt. En sista Hawaiian intogs i baren tillsammans med resesällskapet som var kvar. Alice valde sin favoritdrink K-pax banana! Efter det satt vi ute en stund tillsammans hos C och A innan det var dags att säga hejdå även till dem. De har iofs samma hemresedag som oss men de skulle vara på flygplatsen innan vi var uppe. 

Familjen Jeppsson/Svensson åkte på heldagsutfärd och vi andra avstod från att hänga på. Istället blev det en morgonrunda med maken, frukost och sen beachliv. Attans varmt var det hela dagen så när brorsan ville bjuda på lunch inomhus med fullt blås på AC:n tackade vi inte nej. Hab lyckades dessutom laga något av det godaste jag ätit under hela semestern. Pasta med sås på lufttorkad skinka och salami, maj gadd så jävla gott rent ut sagt. Alice åt två monsterportioner och fick lägga sig en stund efteråt, där har ni betyget liksom :)