Oj, det här var svårare än jag trodde. Gäller att tänka till ordentligt. Det är klart att det finns människor som på ett eller annat vis försvunnit ur mitt liv och som jag saknar. Människor som gått ur tiden, vänner som man tappat kontakt med och andra som betytt mycket under en period och som sedan försvunnit ur ens liv.

Ibland, ganska ofta, saknar jag tid. Jag vet att gällande just tiden så är den exakt  rättvist fördelad till oss alla, men jag skulle behöva liiite mer ibland. Lite mer egentid, lite mer tid med maken, lite mer tid med barnen, med vännerna, med familjen. Vi är en stor familj och det kräver mycket – jag hinner absolut inte allt jag önskar. Men jag försöker prioritera och välja rätt.

Och kanske man ska fokusera på allt det man faktiskt har och inte det man saknar.