Idag har det varit en bättre dag. Den startade visserligen med en stressig morgon. Skjuts till skolan för Lucas del, till Vintergatan med Alice och sedan till ett möte. Ett långt och jobbigt möte. Med korten försiktigt på bordet för att inte skrämma livet ur mitt hjärta.

Efter det där mötet var jag helt slut. Det var en liten stund kvar innan jag skulle jobba så jag körde direkt till stan, handlade en fika och gick en promenad. Ut med negativ energi och in med friska vindar. Jag slank inom här och där, använde ett par av alla värdecheckar och kuponger som kommer så här års, fixade nån julklapp och köpte mig lite energi. På jobbet gick det sedan i ett. Skönt. Jag behövde gå upp i glädjen i mitt jobb och gladast är jag när det är intensivt och vi har mycket att göra. Klockan sex låste jag dörren och gick till Tullen där Linus var och körde scooter. Idag hade jag inte bråttom. Inte bråttom alls faktiskt så jag stannade en stund och tittade på när han körde. Han är riktigt duktig. Älskade unge.

Middagen stod på bordet när jag kom hem. Tack. Efter det blev det lerbakande i köket med Alice och Linus. Vi bakade och lekte visst lite för länge så Alice däckade nästan under andra sagan ikväll. Finaste Liten. Efter två sidor matteläxa kröp även Linus ner och jag fick en stund för mig själv. Med tankar.

Det finns ingenting jag inte skulle göra för dig. Jo jag är trött, jag är arg, jag är ledsen och besviken. Ikväll överskuggas ändå, märkligt  nog, de känslorna  av glädje. Jag är glad att du litar på mig. Jag är glad att du berättar och att du visar att jag faktiskt förstår. Jag vet att jag kommer stå pall här, så du kan vara trygg. Jag lämnar dig aldrig, sviker dig inte, älskar dig gränslöst och jag ska tömma din ryggsäck från tegelstenar. På nåt jäkla sätt vet jag att jag lyckas.